Jag har blivit en höjdare på att tröst äta. Det är hemskt att erkänna men jag har insett det nu, och det värsta är att det fungerar, iallafall för ett tag. Det är dagarna när jag är själv som det är illa, jag orkar inte, vill bara försvinna.
Jag har så mycket i skolan så att allt går upp till huvudet, jag håller på att gå under, vill lägga mig ner under täcket och försvinna.. Jag vill kasta iväg allting och bara skrika. Jag vill ha självdisiplinen att göra allt som måste göras. Men nej det har jag inte, och hur mycket jag än försöker så går det ändå åt helvete. Jag behöver praktik nu, men mest av allt behöver jag att försvinna från skolan, från stan ett tag. Fy fan vad skönt att ta studenten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar