Jag har bra och jag har dåliga dagar. Precis som alla andra. Vi är människor. Ingen människa kan må bra hela tiden. Vi är fan inte gjorda för det. Och när man mår bra, då går man och sabbar det själv. Det är som en ond cirkel, man vill må bra, vara glad, vara lycklig. Men när man har allt det där så saboterar man det själv.
Idag har jag haft en dålig dag, har bara suttit hemma och tänkt. Har inte orkat göra något. Vill inte göra något, har bara väntat på att det ska bli måndag, så jag har en anledning att gå upp och vara glad för. Jag är ärligt less på att tänka och sakna.
Vill sluta med det, men hur fan gör man? Tankarna maler på hela tiden i huvudet, speciellt när man ska sova och när man sover. Saknaden finns där, konstant, som en brännande känsla. Något som etsar sig fast och lägger sig tungt på hjärat.
Som sagt, det här är en dålig dag, det finns bättre dagar, speciellt när mina vänner lyser upp den. Men jag har haft många dåliga dagar dom senaste veckorna. Jag lever för tillfället för att stiga upp på morgonen för nånting, skolan är bra, även apun, då finns det något som ockuperar allt det där. Det där som lägger sig tungt på hjärtat och aldrig vill försvinna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar